Vår erfarenhetskoordinator Sirpa Sinisalo reste till Italien hösten 2025, där hon intervjuade experter inom det psykiatriska området. I denna tvådelade serie får vi ta del av de intervjuer Sirpa genomförde. Hon har en särskilt nära relation till Italien: hon bodde i Milano i nästan tio år kring millennieskiftet. Kärleken fick henne att flytta dit, och stadens klimat och stämning höll henne kvar länge. Än idag har hon många goda vänner i Italien — och denna anknytning märks också i hennes sätt att se på det italienska arbetet med psykisk hälsa: nära, varmt och med en öppen blick.
Intervju med Dottoressa Emanuela Apicella
I november återvände jag till min tidigare hemstad Milano och intervjuade psykiatern Emanuela Apicella den 4 november vid Food for Mind-centret i Varese, där hon är verksam som direktör.
1. Hurdan är en typisk klient?
”De flesta av våra patienter har ätstörningar: hos kvinnor är anorexi eller bulimi vanliga, och hos män övervikt eller BED-symtom (hetsätningsstörning). I Italien lider nästan fyra miljoner människor av en ätstörning (i ett land med cirka 59 miljoner invånare). Klienterna kommer från alla åldersgrupper, oftast mellan 8 och 65 år. Patienter med psykiska störningar är till största delen kvinnor som går i psykoterapi på grund av psykiatriska problem.
Andra patienter har psykiska störningar såsom psykos eller personlighetsstörningar. Inom allmänpsykiatrin är patienterna huvudsakligen vuxna. Efter pandemin har ätstörningar blivit den vanligaste diagnosen bland unga, med en ökning på 50 %. Även ångeststörningar och panikattacker har ökat avsevärt, och depression samt självskadebeteende, såsom att skära sig, har blivit vanligare.””
2. Vilken utbildning har du?
”Jag tog läkarexamen och specialiserade mig därefter i fyra år inom psykiatri. Mitt intresse för psykiatri väcktes redan när jag var 16 år. Under drygt tio år har jag fokuserat på ätstörningar och genomfört flera specialiseringar inom området. Jag har också en psykoterapeututbildning.”
3. Vad är centralt i behandlingen?
”Ett multiprofessionellt team är viktigt. Patienten behöver stöd samtidigt från flera håll — genom medicinering, internmedicin, psykoterapi och näringslära. Min egen terapeutiska referensram är psykodynamisk med en humanistisk inriktning. I Italien ligger vi före många andra länder i behandlingen av ätstörningar, delvis tack vare dessa metoder. Till exempel har specialsjukhuset Auxologico Piancavallo 90 vårdplatser.”
4. Hur ser tjänsterna ut i Italien? Är det lätt att få hjälp?
”Vi har offentliga tjänster, men de står inför utmaningar — till exempel brist inom barnneuropsykiatrin, och det kan ta väldigt lång tid att få en tid inom den offentliga sektorn. Det råder också brist på resurser. Däremot har privata enheter med offentlig finansiering kortare väntetider.
Vi kan inte heller undvika att tala om självmord, eftersom sådana förekommer. Otillräckliga tjänster bidrar till detta. En annan aspekt handlar om stigma, som gör det svårt för en person att söka hjälp.”
5. Hur vet en klient att hen håller på att tillfriskna? Hur lång är den genomsnittliga vårdtiden?
”Tillfrisknandet från en ätstörning är ganska lång — upp till fem år. Problemet är att det inte finns tillräckligt många lämpliga vårdplatser på sjukhus. Vid behandling av ätstörningar kan vi hjälpa patienten att förbättra sin situation genom att övertyga hen om betydelsen av sociala relationer — att bryta isoleringen som driver sjukdomen och upprätthåller tvångsmässiga, okontrollerade beteenden. Vägen till tillfrisknande innebär en bättre relation till mat. När den börjar normaliseras kan vi säga att klientens återhämtningsresa är långt hunnen.”
6. Vilka samarbetspartner har ni?
”Centro Auxologico är verksamt i Lombardiet, Piemonte och Lazio, och samarbetar nära med Centri Salute Mentali, de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna. Det finns också samarbete med offentliga psykiatriska tjänster såsom hälsocentraler.
När det gäller internationellt samarbete kan jag nämna Istituto Auxologicos publikationer om olika teman kring ätstörningar. Vi är också öppna för annat slags samarbete..
7. Något annat du vill lyfta fram?
”Modersmålet har stor betydelse inom psykiatri, eftersom behandlingen till stor del bygger på ord. Här på Food for Mind-centret i Varese har vi också flera patienter med utländsk bakgrund, till exempel från Frankrike och Spanien. De är framför allt unga, och en del av personalen kan erbjuda stöd på patientens eget språk för att undvika språkbarriärer. Engelska används också ofta för att säkerställa ömsesidig förståelse.”
